Tog mig en raskt promenad i morse. Gick förbi jobbet med en klocka som en kund ska ha, vad gör man inte för sina kunder.
Jag är överlycklig att jag äntligen kan gå ut och gå igen utan att få hemskt ont. Kan tom. gå i nedförsbackar vilket har varit fruktansvärt förut. Kankse KANKSE kan ta mig en joggingtur i helgen. Väldigt förväntansfull. Jag är som ett barn på julafton. Än är det självklart inte bra och jag har fortfarande ont men det är en bra bit på vägen :)
Igår var det två år sedan och tre månader sen jag såg J för första gången. Det var ju självklart värt att fira, han fick en snickers. Tänk så himla bra det blev, de två mest anti-förhållande människor som helt tappat tron på lyckliga förhållanden lyckades hitta varandra och bli kära. Fantastiskt! Han är det bästa som har hänt mig.
Vi firade kvällen på Mc donalds i Mjölby. Jens var redan där så jag hoppade bara av tåget och sen tryckte vi oss lite nyttigheter. Åkte hem och jag somnade i soffan, på hans arm så jag vaknade upp med avtryck av hans skjortknappar i ansiktet. Det är lycka!
