Hej så här mitt i fredagsmyset!
Jag gillar egentligen inte att prata om sjukdomar, jag lyssnar gärna på andras men min egen historia orkar jag sällan dra...den är lixom lite föööör lång för att folk ska orka lyssna och vilja förstå.
Min "sjukdom" är lång och ganska komplicerad. Jag mår idag bra, skitbra för det mesta!! Är otroligt glad att jag gått igenom det värsta, även att det var väldigt tufft att vara dålig som liten/ung...
Jag är så fruktansvärt tacksam för min familj, de har hjälpt mig att orka! De betyder allt för mig! Mamma, Pappa och syrran <3
Halva dagen spenderades på Eksjö sjukhus, det var dax för ett litet ingrepp. Jag fick sova under narkos. Jag avgudar personalen där, de är änglar allihopa och man blir alltid så väl omhändertagen! De klappar en på kinden och stoppar om en så man inte ska frysa, drar lite dåliga skämt så man garvar högt.
Mår oftast fruktansvärt dåligt av narkos så har vilat hela dagen.
Som minne av allt som varit så har jag en hel del ärr. Jag ser dem varje dag och jag kan väl säga att jag inte gillar dem speciellt mycket men har lärt mig leva med dem. De är ju en del av mig...Ärr är livets tatueringar!
Nu ligger jag i soffan och tittar på Jens som lagar mat. Fasen vad lycklig jag är!!! Fick en krya på dig hälsning av Maggan också, en tuttbild :) hon vet vad jag vill ha. Min fina omtänksamma vän!! Rosa rosor fick jag av mamma, så fina!
Ni ska självklart få se på eländet! Jag bjuder på det! It´s alive!!!!
Ska fotot föreställa en eländig version av dej?? Isf lyckas du inte :) Tycker du ser sådär naturligt fräsch ut! Även om du sällan talar om din "sjukdom", får man fråga vad det är för nåt du varit tvungen att gå igenom?