elinbloggar

En väldigt ovanligt vanlig blogg om livsviktiga saker.

Sista gången...

 
 
Hej vänner!
 
Det har känts som en lång vecka och jag har dragit på mig en förkyldning så känner mig rätt matt. Efter jobbet gick jag hem och la mig raklång i soffan.
 
Nu har jag ryckt upp mig lite och sitter och äter brödkrutonger...älskar krutonger. Ikväll ska jag till min vän Helena som har dragit ihop ett gäng härliga tjejer från förr. Ni vet det där gänget man upplevde allt med för första gången: Första festen, första fyllan, första kyssen, första kärleken och första brustna hjärtat.
 
Ska bli så himla trevligt!!!
 
Annars så har jag ändrat när ni kommenterar (för er få som gör det :).) Jag måste numera godkänna innan de publiceras. Så de syns alltså inte direkt som förut. Varför? Jaa jag har alltid haft ett öppet kommentarsfält, tom. när det var som värst på min förra blogg så lät jag det vara öppet trots allt skitsnack som skrevs (att dessa kommentarer kom från en och samma person var ju inte så svårt att räkna ut och att denna var för dum för att förstå sig på det där med ipnummer behöver ju egentligen inte nämnas, fast det behövdes inget ipnummer heller för den delen det var ganska avslöjande vem hon var i det hon skrev ändå) Jag är ingen känslig person och jag skiter egentligen i vad folk skriver i tryggheten bakom sin datorskärm.
 
Men så började det dyka upp igen...och då undrar jag faktiskt vad fan det är för fel på dig (eller om det nu är en vän du tvingat kommentera i ditt ställe)? Jag tyckte synd om dig då trots allt skit du skrev för jag tänkte att du kanske inte hade det så lätt och inte mådde så bra. Annars så fanns det ju tillräckligt mycket skit från dig för att ha räckt till en anmälan.  Men jag tänkte att du lägger väl av när du mår bättre. Men tydligen inte... Jag kommer inte acceptera att du skriver till mig här. Har du fortfarande så stora problem med mig så tycker jag som jag skrev till svar att vi borde ta och träffas.Och det är en sak när du skriver om mig, men när du drar in mina nära och kära så har du gått väldigt mycket för långt...
 
Jag tycker inte längre synd om dig jag är bara glad att jag inte är som du.
 
Den som vill läsa kommentaren och även den sista jag publicerar från människan kan leta upp den under förra året i September.
 
Så...skönt...nu har vi rett ut det!!
 
Nu tänker jag koncentrera mig på min trevliga kväll jag kommer få :)
 
Önskar er en glad lördag!
 
 
 
 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: